Semestern har varit riktigt skön, har tillbringat den både i Stockholms skärgård med mkt sol, bad och katamaran-segling samt i Dalslands skogar med mkt grusvägs-mtb, perfekt uppladdning inför Cykelvasan, men mer om den senare.
Träningen har självklart fortsatt även om det självklart är svårare att upprätthålla träningen under semestern ( i alla fall för mig ). Speciellt ute i skärgården, där vi har ett ställe ute på en ganska liten ö, som tar ungefär 5 minuter att trampa runt. Blev några intervall-pass där i alla fall, vartannat varv långsamt, vartannat snabbt, men några distanspass blev det inte. Nere I Dalsland där min fru har ett landställe finns det fina grusvägar och det gick att få till längre pass där.
Innan semestern var det Mörksuggejakten för mig. Egentligen mitt första MTB-lopp, körde Långa Lugnet för några år sedan, då var det typ första gången jag satt på en MTB-cykel. Körde upp och lämnade av familjen i Norrtälje, de fick inleda semestern där och då, innan jag åkte tillbaka ner till Stockholm för att hoppa in i en annan bil och åka upp mot Rättvik. Hade inga större förväntningar, förutom att jag ville genomföra loppet kontrollerat. Har redan skrivit en Race Report för loppet som du kan hitta här! Det var ett kul lopp med stora inslag av kramp, vilket också var den MTB-erfarenhet jag hade med mig när vi i fredags åkte upp mot Sälen och Cykelvasan.
Vi hade ordnat boende 5 minuter från starten, så det var perfekt, jag som startade i startled 18 utan tidigare resultat att gå på startade först 9.35. Resten av killarna i laget startade tävlingsklass och var nere vid startfållorna vid 06.00 för att lägga cyklarna där. Sedan knatade de tillbaka, åt en lugn och skön frukost och fixade de sista förberedelserna. När jag hade kollat på starten för tävlingsklassen så kunde jag börja ladda för min egen start och det jag själv skulle göra. Jag ställde mig vid startfålla 14 (som var det högsta numret jag kunde hitta) och tänkte att "-De fyller väl på här sen eller nåt". När det var 30 min kvar till start stod det fortfarande startled 14 på skylten och jag började kolla runt lite. Inser då att de bytt ut startled 1 till 15, 2 till 16, 3 till 17 och 4 till 18...Där var ju mitt startled! Fast på andra sidan ängen, shit! Rullade dit och insåg att fållan var mer än halvfull med cyklar redan. Placerade min cykel i fållan och försökte hålla benen igång genom småjogg och hopp.
Cykelvasan startar med en 2.5km lång backe med ca 4% snittlutning, ingen jättebrant backe, men tydligen väldigt utslagsgivande. Eftersom att Cykelvasan är ett väldigt snabbt lopp, mestadels grusväg och lätta cykelstigar, så vinner man extremt mkt på att klungköra, eller i alla fall ligga på hjul på någon, detta hade jag fått förklarat för mig iaf, och då jag misstänkte att jag skulle vara en av de starkare i min grupp så hade jag tänkt starta längst fram, för att vara först upp på toppen av backen, tillsammans med övriga starka åkare i gruppen. Det är 5 minuter fram till nästa grupp så det är inte jättekul att behöva jaga ikapp det själv.
Starten gick och tempot var väldigt lågt, jag kunde direkt lägga mig till vänster och trycka på, med väldigt lite uppvärmning så passerade jag 170 i puls ganska snabbt och jag hade 183 som maxpuls i den inledande backen. Jag visste dock att den var relativt kort och att cyklingen direkt efter backen är grusväg nedför och på platten, så jag hoppades att jag skulle kunna trampa ur den syra jag skulle dra på mig. Väl på toppen av backen kom jag upp som första man i min grupp! Jag hade passerat nästan 60% av min startgrupp, vilket kändes bra! Slog av lite på takten för att trampa ur syran i benen och blev då ikappcyklad av 7-8 cyklister, som jag lade mig bakom på rulle, perfekt!
Resten av loppet löpte på bra, det gick fort, oftast 35-40km/h på platten och det bombades på nedför, aldrig nån vila, riktigt kul! Ungefär halvvägs fick jag lite krampkänningar framsida höger lår, mina minnen från Mörksuggan kom tillbaka och jag bestämde mig för att INTE hamna där igen. Som tur är så är det inte speciellt tuffa backar under Cykelvasan, det finns väl tre st betydande backar efter startbacken, som får räknas som seriösa, övriga backar behöver man nästan inte trampa upp för, då man oftast hade fart med sig in i backen. Jag såg till att ta det lugnt i dessa längre backar, trampade på lätt växel och tryckte precis så pass mkt att känningarna i låret inte blev värre iaf. De som passerade mig uppför i dessa tre backar drog jag sedan om på platten och nedför.
Sista 10km tryckte jag på lite extra, och på upploppet i Mora kunde jag till och med ställa mig upp och spurta, skönt!
Nu har jag uppfyllt årets två mål, att förbättra mig och att köra Cykelvasan. Redan nu börjar man ju fundera på nästa säsong, och att köra hela Långloppscupen känns som en kul utmaning, även om det innebär mkt åka och många helger utan familjen. Men året är ju inte slut ännu, och efter semestern ligger jag efter mitt träningsmål (6h/vecka) rejält. Om tre veckor flyttar vi dessutom, så det är mkt packning och flängande nu, jag hoppas nå mina 200h träningstimmar i år, men ligger 13h efter och nu kommer ju hösten med regn, rusk och allmänt trist väder, det kommer bli tufft helt klart. Ska också boka in en uppföljning med Bettina på Austroswede, så får vi se om nya idéer dyker upp då!