Härmed inleds ett för mig personligt projekt, som jag kommer utföra i samarbete med Dinvelo & Austroswede. Detta kommer bli en följetong där ni kommer kunna följa vilka framsteg en medioker motionär och ganska grön cyklist som jag gör med lite välgrundad och välplanerad träning. Jag som skriver heter Patrik Rosén och jag vill utvecklas som cyklist! Jag är född 1982, 193 lång och väger in på 77 kilo. För att ni som läser ska få en insikt i mitt cykelliv följer här en kort historia om mig.
Min fysiska karriär och träning började vid sju års ålder när jag stoppades in i hockey-skola efter att ha uppvisat ett visst intresse för hockey på tv. Detta test resulterade i ca 9 år i Göta och Tranebergs IF, ingen elitnivå men division ett och två. 3-4 träningar i veckan och oftast matcher på helgerna, fys på sommarhalvåret. När gymnasiet skulle komma igång så uppstår ett rätt naturligt vägval för de flesta som spelar hockey, antingen satsar man eller så slutar man, då laget då hade halkat ner i division 2 och många andra i laget valde att fortsätta satsa på fotboll eller andra sporter istället, så var det rätt naturligt att kliva av.
Efter att hockeyn tog slut så tror jag att en viss träningströtthet infann sig, förutom att jag själv och min bror spelade så var min mamma lagledare i min brors lag och pappa var materialare i vårt lag. Hela familjen hade sysslat med hockey i ganska många år. Från gymnasietiden fram till 2009 gjordes tre st seriösare försök på gym att bygga lite muskler (jag har alltid varit lång och smal) med personliga tränare, kostupplägg och hela paketet, utan något större resultat.
2009 skulle till slut min cykelresa inledas, min nuvarande fru's jobb skulle cykla halv-vättern och ville ha med mig. Började surfa lite på landsvägscyklar (Ja jag är pryltokig och var ännu mera pryltokig på den tiden) och det tog inte speciellt lång tid innan en landsvägshoj hade inhandlats till både mig och frun.
2009-2012 ströcyklades det lite, samt cykelpendlades (sommartid) till jobbet i stan, 2013 startade jag Dinvelo och även cykelklubben Dinvelo CK och då började jag träna mer. Jag har dock alltid känt mig ganska osäker på hur jag ska träna, vad jag ska äta?, hur mkt jag ska äta?, ska jag styrketräna?, är det fel att strecha?, ska jag börja med yoga? och den typen av funderingar som man börjar fundera på när man söker en utveckling i det man sysslar med (i detta fall cykling).
Jag alltid fungerat på det sättet att jag kör stenhårt med nån "hobby/satsning" fram tills det att jag upplever en stagnering i utveckling eller tröttnar och då slutar/byter hobby. Nu känner jag att det är dags att ta min cykling till nästa steg, om jag inte gör en stor förändring nu så kommer jag troligen lägga ner cyklingen.
I dagsläget så cyklar jag bara MTB, vilket kommer vara min huvudsakliga inriktning under denna säsong.
Jag cyklar på en Merida Big Nine Team och som landsvägshoj så har jag en Eddy Merckx 525 med Campa EPS.
Så hur kommer detta upplägg se ut?
I samarbete med Dinvelo och supercoola Austroswede så kommer jag göra laktat/maxtest, BIA-kroppsanalys (energibehov, vätskenivå, muskel/fettmassa osv), svett-test (för att få reda på saltbehov), översyn sittställning/bikefit osv, med uppföljning under projektets gång!
Allt för att testa Dinvelo's portfölj av "mjuka" tjänster, där Austroswede är det nyaste tillskottet.
Idag var jag och hälsade på hos Austroswede i Södertälje för att göra laktat/maxtest och på det viset få ett bra startskott för att sedan planera träningsupplägg. Jag kommer återkomma till Austroswede inom 3 månader för att göra nya laktattester.
Austroswede drivs av Bettina Strömwall, utbildad i idrottsfysiologi och träningsstyrning, aktiv sedan 2007 i Österrike, aktiv i Sverige sedan 2011. Austroswede erbjuder förutom fystester även idrottskostrådgivning, träningsrådgivning och BIA-Kroppsanalys.
Min upplevelse när jag sitter på cykeln är att jag drar på mig mkt syra och helt enkelt inte kan trampa hårdare pga att jag blir helt stum. 99% av mina cykelpass blir troligen för min nivå ganska hårda. Cykelkulturen i Sverige bland mer avancerade motionärer är ganska hysterisk också, med skyltspurter, rekordförsök på motionslopp osv, det ges sällan tid att köra lågintensiva pass, utan det handlar nästan alltid om att tömma sig totalt, vilket jag också gjort, pass efter pass. Jag har en gissning om min mjölksyratröskel och jag hamnar nog över den ganska tidigt i passet och sedan håller det ju inte mer än 20-30 minuter där uppe innan jag blir alldeles stum av all syra i benen. Det är min personliga gissning i alla fall. Och jag har under dessa år inte upplevt att jag förbättrats på denna punkt, därav min medvetna förändring nu.
På torsdag (om en vecka) ska jag göra BIA-kroppsanalys och då ska vi även analysera resultaten efter dagens test, så ni får suga på karamellen tills dess, kommer lägga upp grafer och all data vi får fram, för att ni ska kunna följa min utveckling (om ni vill). Testet utfördes med 3 minuters steg, 20 watt ökning / steg, startwatt 100 och stick i örsnibben. Kan bjuda på att jag vid första stegen redan hade passerat 1.4 mmol och hade fina 15.0 mmol när ja "klev av".
Min träning kommer kunna följas på Strava, men jag kommer blogga här med jämna mellanrum, följ bara taggen: http://www.dinvelo.se/blogs/nyheter/tagged/borjanpanagotnytt
Målet då? Ja det är ju en viktig del i det hela, för att kunna lägga upp en bra plan. Mitt mål är inte att bli elit-cyklist, den träningsmängden har jag inte tid att lägga ner, mitt mål är egentligen inte att prestera bättre på något lopp, kunna hänga av mina lagkamrater (eller inte bli avhängd lika lätt), utan det handlar helt enkelt om att se en utveckling! Om jag om tre månader kan se en helt annan laktat-kurva (ja det finns lite att jobba på) så har jag nått ett delmål! Projektet i sig blir en motivation och morot också helt klart!
Nu blev det ett långt inledande inlägg, kommer inte vara så långrandig framöver, men hoppas det finns något läsvärt iaf! Nu ska jag jobba vidare innan det är långlopp i gokart ikväll! Fredag blir första träningspasset med nya riktlinjer!